Våra omsorgsfastigheter består av gruppbostäder och äldreboenden.

Omsorg

Vi är främst inriktade på för- och grundskolor då vi ser ett behov av dessa fastighetstyper runt om i landet.

Utbildning

Vi anser att alla har rätt till en bostad oavsett förutsättningar därav vår satsning på hyresrätter.

Bostäder

Så skapar vi en bättre infrastruktur för svensk välfärd

Tillsammans med Sveriges kommuner bygger och förbättrar vi vår sociala infrastruktur.

Trygghet genom erfarenhet och innovation

Marknadsinsikter & nyheter

Våra kunder och partners

Våra senaste projekt

Vi hjälper Sveriges kommuner att leverera en bättre välfärd!

Samfastigheter

Tala är silver, agera är guld – Samfastigheter

Här kommer del tre i min artikelserie om framtiden för gruppbostäder, ni finner dem tidigare artiklarna här: ”Gruppbostäder, en gordisk knut?” & ”Hur vänder vi underskottet, detta behöver ske”.

Jag avslutade min senaste artikel i serien om framtiden för Gruppbostäder i Sverige med raderna ”Tillsammans behöver vi nu börja dela med oss av de förändringar som vi vill se i branschen, och ha modet och uthålligheten att skapa en framtid där underskottet av gruppbostäder blir ett minne blott.”

Det råder en stark konsensus i branschen att det finns ett stort underskott av gruppbostäder. Det är inte bara vi fastighetsbolag som pekar på det, det ses från vårdbolagens sida, likväl kommunernas, och inte minst brukarnas. Sverige är ett av dem länder i världen med mest kompetens kring social infrastruktur och vi kan på samma sätt som när #LSS lagstadgades vara banbrytande genom att med gemensamma krafter stöpa om hur vi ser på en gruppbostad och undanröja underskottet.

Jag vet att vi på Samfastigheter ensamma inte kan förändra allt, men det vi kan göra är att sträcka ut en hand, och visa att det går att göra skillnad. Den här branschen består av många olika organisationer, företag och personer som alla kan bidra med förbättringsförslag men även kloka frågeställningar. LSS är en viktig rättighetslagstiftning och det finns inget bättre tillfälle att belysa detta område och våga göra ett avstamp inför framtidens gruppbostäder. Jag tror dock inte att det här är något vi kommer lösa över kommentarsfältet på LinkedIn, eller från scen på ett av branschens alla olika event. Vi behöver konkret sätta oss i grupp, och knäcka nöten av vad vi behöver göra, testa, utvärdera, och sen göra allting igen tills vi tar oss framåt.

För att kunna göra detta vill jag bjuda in till en workshop där vi gemensamt bidrar med vår erfarenhet och kompetens.

Jag ser detta som starten på något som kan skapa en bestående positiv förändring och vill härmed bjuda in följande organisationer, företag och personer.

Vi ser gärna att hyresgästperspektivet finns med i dessa diskussioner då omsorgsbolagen är de som varje dag ger arbetar outtröttligt för att ge vård och omsorg i världsklass.

Nedan är de jag tror kan vara med och bidra:

Attendo med Ulrika Eriksson, Sofia Plathán-Nilsson och Niklas Edman Andersson

Team Olivia AB med Ola Klingenborg och Maria Andersson

Självklart bör myndighetsperspektivet i form av Inspektionen för vård och omsorg, IVO vara med, gärna med Sofia Wallström som har ovärderlig kunskap vad gäller tillstånd och tillsyn inom detta område.

Dem organisationer som jag ser kunna bidra med en bred erfarenhetsbas är både Sveriges Kommuner och Regioner och Vårdföretagarna med Johan Lahne som är kontakt med både kommunala och privata omsorgsaktörer.

För att göra slag i saken, sträcker jag nu ut handen, och bjuder in er alla till att delta i en gemensam diskussion tisdagen den 21 mars med agenda – vad kan varje individuell spelare göra för att motverka underskottet av gruppbostäder i Sverige, och vart kan vi hitta samarbeten?

Finns det andra personer, organisationer eller företag som ni tycker ska vara med, skriv det så ser vi till att bjuda in dem.

Jag återkommer med mer detaljerad information över mail.

Hur vänder vi underskottet av gruppbostäder? – Samfastigheter

Detta är del 2 i serien om vår syn på framtiden för gruppbostäder i Sverige. Missade ni den första delen kan ni hitta den här.

I min förra artikel i serien om framtiden för gruppbostäder i Sverige beskrev jag verkligheten för segmentet gruppbostäder, inte särskilt upplyftande läsning men ändock ett försök att objektivt beskriva situation vi står inför.

I och med denna prekära utgångspunkt får vi ställa oss frågan ”vad vill vi ska ske?”. Det är väldigt lätt att bara peka ut alla brister men om det ska ske en positiv förändring måste det finnas en idealbild om hur framtiden för gruppbostäder ska se ut.

På Samfastigheter har vi en vision för framtidens gruppbostäder. Vi når den genom fyra unika beståndsdelar:

Tillstånd för att bedriva gruppbostäder ska beviljas snabbt, effektivt och med en hög grad av transparens.

En gemensam branschstandard för gruppbostäder tas fram via typhus som kommuner, privata omsorgsbolag samt privata fastighetsbolag anser är överens om.

Modern teknologi implementeras där tekniken används för att förstärka gruppbostadens förutsättningar, och den boendes vardag.

En snabbare beslutsprocess att erhålla bygglov med färre möjligheter för allmänheten att överklaga besluten.

IVO behöver hitta metoder och arbetssätt för att snabbare bevilja tillstånd för nya verksamheter, på Samfastigheter ser vi ett behov av två konkreta förändringar. För det första bör alla handlingar som förväntas finnas vid godkännande av ett tillstånd, också tillhandahållas i ansökan. Idag använder sig IVO av en för oss märklig process där enbart delar av den dokumentation som krävs för att bevilja ett tillstånd ska tillhandahållas vid ansökan som exemplifieras av följande rad i ansökningsprocessen:

”Om verksamheten ska bedrivas i lokaler behöver du ange här hur verksamheten har säkerställt brandskyddet. Du behöver inte skicka in underlag till IVO som styrker uppgiften om hur brandskyddet är ordnat.”

I och med att alla gruppbostäder ska ha bygglov och slutbesked från kommunen är det en självklarhet att dessa handlingar ska finnas med som en bilaga till tillståndsbeslutet från IVO. Detta för att garantera att alla gruppbostäder uppfyller kraven inte bara på pappret utan även i verkligheten innan verksamheten påbörjas.

Vidare bör myndigheten korsköra information gällande bolagsstruktur, styrelse och dylikt från andra myndigheter såsom Bolagsverket och Skatteverket.

Den andra förändringen vi eftersöker är möjligheten att inskaffa förhandsbesked från IVO. Företag som ansöker om tillstånd bör inom 48 timmar erhålla ett besked huruvida den tilltänkta etableringen kommer beviljas tillstånd eller inte. Självfallet måste rättssäkerheten beaktas, dock bör processen för att bevilja tillstånd vara så pass tydlig att myndigheten med enkelhet kan bedöma huruvida ett förhandsbesked kan beviljas eller inte. Om förhandsbeskedet inte kan beviljas ska det framgå på vilka grunder förhandsbeskedet inte kan beviljas, sedan får bolaget som ansöker om tillstånd avgöra om de kan åtgärda bristerna. Skyndsamma besked från myndigheten kommer medföra en ökad transparens och skapa en mer rättssäker miljö. Självklart kommer detta kräva att myndigheten ser över hela processen för tillståndsprövning och får börja med ett blankt blad för att säkerställa att lagens intentioner uppfylls.

Det rådande underskottet av gruppbostäder kräver att vi blir mer agila i processen att utveckla nya hus. I dagsläget går mycket tid till att diskutera små förändringar, som i slutändan har väldigt liten påverkan för slutanvändaren. Tillsammans bör det upprättas ett antal uppsättningar av typhus, färdigritade gruppbostäder, som branschen kan enas kring. Med en gemensam standard skapas en förutsägbarhet för myndigheter som ska bevilja tillstånd, från fastighetsbolag som ska uppföra gruppbostaden och för verksamheter som ska kunna bedriva en högkvalitativ verksamhet. Fokus i dessa typhus bör vara på högsta tillgänglighetsnivå, modern och meningsfull teknik och en funktionell design utan att glömma bort att det är en bostad och inte en institution som ska byggas.

Meningsfull teknik ska implementeras i alla gruppbostäder där syftet ska vara att förbättra vardagen för fyra olika grupper enligt nedan behovshierarki. Teknik ska alltid implementeras förutsatt att den gagnar livet för dem boende. Det finns en förlegad diskussion kring integritet kopplad till kameraövervakning som tar bort fokus från den verkliga diskussionen. I dagsläget finns det bättre tekniska lösningar att ta reda på huruvida en person sover eller förflyttar sig i lokaler utan att behöva använda sig av övervakningskamera. Ett exempel på detta är med hjälp av rörelsesensorer eller wearables som smarta klockor eller ringar.

En sanning som existerar är att modern teknologi kan kränka vår integritet där data samlas in från bland annat våra telefoner men majoriteten av oss gör avvägningen att tekniken förbättrar våra liv. En ökad digitalisering av gruppbostäder medför att etiska frågeställningar uppstår, dock är det självklart att de boende ska få en möjlighet att välja om de vill ta del av det moderna samhället.

Alla tekniska lösningar bör alltid se till att uppfylla behovet hos det övre steget i tratten innan det ser till nivån under. En bra lösning skapar nytta längs med hela behovshierarkin. 

Kommunerna kan med en relativt enkel omprioritering påskynda processen gällande uppförandet av nya gruppbostäder genom att alltid ge förtur till bygglovsansökningar som rör gruppbostäder. I regel ska det ta 10 veckor innan en komplett ansökan kan beviljas bygglov. Dock kan det ta längre tid än så om kommunerna har en hög arbetsbelastning, vilket innebär att det kan ta över 20 veckor för ett bygglov att vinna laga kraft.

Utöver förtur behöver tolkningen av detaljplaner göras om och medge en mer generös tolkning gällande byggrätter när en ansökan om bygglov för gruppbostäder sker. Idag krävs det oerhört mycket för att bevilja ett bygglov, en generösare tolkning skulle få en omedelbar effekt och möjliggöra fler nybyggnationer.

Den tredje förändringen som bör ske är att möjligheten till att överklaga ett bygglov från grannar bör begränsas. Många bygglov överklagas där motiveringen från grannar är att de inte vill ha en gruppbostad, detta är inte en juridiskt hållbar argumentation och det skapar bara en onödig fördröjning.

Det här är några av de förändringar som vi på Samfastigheter ser behöver ske för att ge branschen en chans att motverka den extrema brist som existerar i dagsläget. Med det sagt tror jag att ni alla i mitt nätverk sitter på minst lika många bra idéer kring vad som faktiskt behöver ske. Tillsammans behöver vi nu börja dela med oss av de förändringar som vi vill se i branschen, och ha modet och uthålligheten att skapa en framtid där underskottet av gruppbostäder blir ett minne blott.

Hur vänder vi underskottet, detta behöver ske

Humanas återkallade tillstånd för personlig assistans – Samfastigheter

Igår skakades hela branschen om. En av de största omsorgsaktörerna, Humana AB, fick beskedet att deras tillstånd att bedriva personlig assistans har blivit återkallat. Då många just nu frågar sig vad det här faktiskt betyder, och hur det kommer påverka branschen, kommer jag här redogöra för min bild av vad detta innebär på kort och på lång sikt.

Inledningsvis bör det tilläggas att Humanas återkallade tillstånd enbart gäller den personliga assistansen och inte deras verksamhet inom gruppbostäder eller äldreomsorg. Inspektionen för vård och omsorg, IVO kan inte med stöd av det som påstås ha skett inom personlig assistans återkalla tillstånd inom de övriga verksamhetsgrenarna som t.ex. gruppbostäder då dessa har egna tillstånd kopplade till andra organisationsnummer.  Här anser jag att Humanas ledning har varit väldigt tydliga i form av uttalanden från Johanna Rastad och Andreas Westlund.

Humanas omsättning har ökat i alla affärsben under 2022 jämfört med 2021. Omsättningen kopplad till personlig assistans utgör 37% av rörelseintäkterna och 42% av rörelseresultatet. Under gårdagen sjönk Humanas aktie med 52% till ett börsvärde på 980 MSEK.                                                                                             

I ett reportage från SVT den 31/1 kan vi läsa att IVO har valt att återkalla tillståndet för Humana personlig assistans och har meddelat att Humana har till den 10:e februari på sig att avveckla sin assistansverksamhet som består av 11 000 assistenter och över 1 900 personer som är beviljade assistans.

IVO lyfter en rad skäl till att Humanas tillstånd ska återkallas i sitt beslut, bland annat:

Återkommande brister avseende anmälningsskyldighet och förvaltning av allmänna medel.

Bristande förmåga att efterfölja tidigare beslut från IVO om att utveckla och säkra verksamhetens kvalité.

Brister i seriositet och arbetsgivaransvar gällande utländsk arbetskraft.

IVO skriver att man sedan 2020 tagit emot ett flertal anmälningar från Försäkringskassan gällande Humana, rörande felaktigt utbetald assistansersättning. Företaget ska ha tagit emot ersättning för assistanstagare som inte haft något hjälpbehov alls. Återkraven som riktas mot bolaget uppgår till totalt 100 miljoner kronor.

För att förstå varför denna situation har uppstått behöver vi förstå hur personlig assistans fungerar.

En person med funktionsnedsättningar, detta styrks av läkarintyg, beviljas ett antal timmar assistans per vecka via Försäkringskassan.

När beslutet är beviljat ska ett bolag, kommun eller ideell organisation utföra assistansen. Detta innebär att ett flertal personliga assistenter anställs och är knutna till personen som har blivit beviljad assistans, personen som är beviljad assistans har alltid rätt välja sina egna assistenter. I Humanas fall har varje person i genomsnitt 6 personliga assistenter.

All arbetad tid måste redovisas korrekt till Försäkringskassan och godkännas på heder och samvete av den som utfört arbetet.

Det finns en möjlighet som arbetsgivare att anställa utländsk arbetskraft genom en tidskrävande process gentemot Migrationsverket.

I allt det här finns det bolag, likt Humana, som har som uppgift att ge den bästa möjliga assistansen till den enskilde individen samtidigt som de måste säkerställa att allting går korrekt till. Av egen erfarenhet kan jag skriva under på att det är en väldigt komplex situation att agera både försvarsadvokat och åklagare samtidigt.

Sammantaget är personlig assistans både en världsunik social insats och en enormt administrativt tungrodd apparat som självklart måste blir korrekt då det handlar om våra gemensamma skattemedel.

Gällande de punkter som IVO har angivit som skäl till att de drog in Humanas tillstånd har jag följande reflektioner:

Upptäcker Humana att någon har fuskat med assistansersättningen och tidsredovisningen måste de anmäla detta till Försäkringskassan. Här finns alltid en utmaning att bedöma vad som är mänskliga misstag och vad som är fusk med skattemedel. Det ska krävas väldigt mycket för att Humana medvetet ska ha valt att fuska med assistansersättningen.

Frågan kring kvalitetsledningssystem och implementerande av nya system är både svårmanövrerat och tidskrävande. Det tar tid att genomföra detta på ett korrekt sätt, och jag finner det osannolikt att Humana har vägrat att införa förändringar, även om det är möjligt att det har tagit mer tid än IVO önskat.

Anställningar av utländsk arbetskraft till låglöneyrken är något som många branscher är påverkade av. Självfallet måste personerna som anställs alltid ha ett arbetstillstånd. Att Sveriges största assistansanordnare förlorar sitt tillstånd på grund av denna punkt finner jag orimligt.

Felaktigt utbetald assistansersättning om 100 miljoner kronor, vilket sett till affärsområdets totala omsättning motsvarar cirka 3%, för personlig assistans är något som bör tas på största allvar. Dock finns det uttalanden att ersättning har betalats ut till personer som inte har rätt till assistansersättning. Detta är något som Försäkringskassan beviljar, Humana kan inte tvinga Försäkringskassan att betala ut assistansersättning. I regel ska det finnas minst en kontakt mellan Försäkringskassan och den som erhåller assistans innan beslut beviljas. Trots alla inblandades ansträngningar sker både misstag och regelrätta brott, dessa ska självklart beivras men det är i mitt tycke inte rimligt att tillståndet dras tillbaka och över 1 900 personer blir av med sin assistans med 10 dagars varsel på grund av detta.

Vad gäller den juridiska processen kommer rimligtvis två saker ske:

Humana kommer begära, och högst troligen beviljas, inhibition. Detta innebär att deras tillstånd är kvar till dess att domstolen har avgjort saken, en process som kan ta flera år.

Det är inte rimligt att tro att det finns ett uppsåt från tjänstemän på Humanas kontor att begå brott. Det finns inte heller något som som tyder på att någon inom Humanas ledning på något sätt har begått ett brott. Därför ser jag det som väldigt osannolikt att Humana förlorar sitt tillstånd på grund av detta. 

Är reaktionen från börsen överdriven?

Igår såg vi Humanas börskurs tappa 52%. Personlig assistans må vara Humanas i synnerhet största affärsben, kopplat till 37% av koncernens rörelseintäkter och 42% av dess rörelseresultat. Detta kan möjligtvis förklara det kraftiga fallet, förutsatt att Humana inte hade haft en möjlighet att överklaga eller begära inhibition. Humana som bolag är väldigt robust och även om personlig assistans står för en stor del av deras rörelseresultat har de övriga affärsbenen visat på en större organisk tillväxt och kommer oavsett utgången i detta fall med stor sannolikhet stå för en större del av Humanas rörelseresultat de kommande åren. Dock är det väldigt osannolikt att Humana inte ska beviljas inhibition och därmed få fortsätta bedriva personlig assistans.

Kort och gott, min bedömning efter 15 år i branschen är att Humana får behålla sitt tillstånd och detta blev en storm i ett vattenglas.

Humanas återkallad tillstånd för personlig assistans – En storm i ett vattenglas

Två trähus som bidrar till att minska bristen på samhällsfastigheter.

HVB i Ulricehamn

Samfastigheter har förvärvat ett HVB i Västra Götaland. Detta HVB ligger i Ulricehamns kommun med tillgång tillsocial service och medför att personerna som vistas där har en möjlighet att bo i ett högkvalitativt boende. Verksamheten drivs av Humana.

Samfastigheter utvecklar och förvärvar fastigheter inom social infrastruktur. Tillsammans med våra hyresgäster och partners hjälper vi Sveriges kommuner att leverera välfärd för alla genom utveckling och förvaltning av samhällsfastigheter.

Två enplans trähus som bidrar till att minska bristen på grupp- och servicebostäder.

Grupp- & Servicebostad i Kungälv

Samfastigheter har förvärvat en gruppbostad och en servicebostad i Kungälv. Dessa LSS-bostäder ligger centralt i Kungälv med tillgång till social service och medför att personer med funktionsnedsättningar har en möjlighet att bo i ett högkvalitativt boende. Verksamheten drivs av Kungälv kommun. 

Trähus i två plan som bidrar till att minska bristen på gruppbostäder.

Gruppbostad i Enköping

Samfastigheter bygger om en fastighet till en gruppbostad i Enköping. Denna gruppbostad ligger Torstuna med tillgång till social service och kommer medföra att personer med funktionsnedsättningar från hela Enköping har en möjlighet att bo i ett högkvalitativt boende. Verksamheten kommer drivas av InDies Omsorg.